Hearding in Norwegien mountain/Sausank/valla hem får från fjället inför vintern i Norge Folldal/Dovre fjäll. September 2010.

Första dagen i Folldal som ligger nedanför Dovre fjäll började med glädjande nyheter för alla som har får i området.
En av de björnarna som dödat så många av deras får blev skjuten. Efter en stor björn följer oftast en mindre. Tyvärr så var detta den mindre björnen. De har hittat nya djur dödade av den andra björnen. Han äter juvret och bröstkorgen och lämnar resten, även fortfarande levande får hittas.
Vackert respektingivande djur men jag förstår att där inte kan bo björn. I Folldal går alla tamdjur lösa under sommarmånaderna. Kor, hästar och får. Tomter är inhängnade.

Jag och Hege med den skjutna björnen som dödat så många av deras tackor.

Här är vi redo att ge oss iväg.

På väg ut och leta får. Hittade 2 renhorn, jag tog ett på min häst och Phi tog det andra.

Jag på Brad, Phis ena Paso fino. Otroligt fina hästar att rida i den terängen.

Jag till häst, Leo i gul väst. Här har vi hittat några får.

Här är några till.

På väg hemåt, totalt var vi i sadeln 8 timmar.

Leo och Ochra i gul väst

Här har vi kommit ner till trädgränsen som fåren måste igenom.

Framme i uppsamlingshagen. Leo bakom

Eftersnack efter en lyckad dag.

Kor blev nyfikna på våra bilar.

Spaning efter får.

Hittat några men dålig fångst, 5 djur gick vi 10 km med.

Men ner skulle dom.

Här har vi kommit ner till vägen. Det jag filmar finns att se på länken nedan:
http://www.youtube.com/watch?v=Nbr5yeu83vU&feature=youtube_gdata

Kom inte för nära oss !

De höll sig på behörigt avstånd.

Jag med våra duktiga hundar.

Övernattning i en Labo, kåtatält. Kallt som attan, men jag blev varm till slut. En fjällgrogg fick mig varm.

Bara Phi vaken, vi andra sover gott.

Leo och jag efter en god natts sömn.

Det var så härlig natur.

Leo fick under sista turen så ont i tassarna. Laven, fjällmossan blir som vass korall när det är torrt och blåsigt. Hans tassar var nerslitna. Det löste vi med att sätta han i ryggsäcken och rida ner för fjället.

Han tyckte det var helt okey !

Goa gubben.

Leo skötte alla konfrontationer med galans.

Framme i uppsamlingsfålla.

Upp upp upp, Det ljusa på marken är lav, som mossa men mossa tar sin näring från marken lav tar den från luften. Är det blött, fuktigt ute är den mjuk vid sol och vind blir den hård och torr vass som korall. Hege varnade lite för att tassarna på hundarna kan bli ömma framförallt för ovana hundar. Dt finns speciella tossor för hundtassarna som vi sa vi skulle skaffa till nästa tur om  Leo ömmade.


















Phi på Brad en av hennes Paso fino.

Här får jag testa Brad, Paso fino är en töltande häst med jätte snabba rörelser och man sitter helt still i sadeln. Otroligt säkra på foten och en fantastisk framåtbjudning, samtidigt som den kan ta det lugnt i skritt.

Spanar efter ivilken riktning vi ska gå och om där är några får i sikte. En bra kikare är ett måste.

Ochra, Phi och Brad.


På väg hem med vår "fångst".

Hege och Leo.

















Nu har fåren kommit ner i trädgränsen. Där fick hundarna jobba utom synhåll. Fåren gick givetvis inte på den rätta stigen och 100 djur blir lite många på en stig. Vi hittade 2 renhorn, de ville jag ha med hem såklart, jag tog ett bakom sadeln och Phi det andra.


Leo i gul väst.

Leo till vänster i bild, jag i rött till häst.

Klicka på länken så finns en bideosnutt när vi kommer med fåren här.
http://www.youtube.com/watch?v=tDlUWIJiWTs